Axel Eric föddes i Renstad, Ödeshög 1860 och växte upp på Gripenberg, Tranås. Han var ett av åtta barn till Axel och Eugenia Hermelin.
Hans mamma Eugenia Fjellstedt växte upp i Indien bland Europas kulturella personer. Hon blev bortgift med en mycket äldre man, Gamle-baron Axel, och fick bo högt upp i Sverige på en kall gård, Gripenberg, utan att känna någon enda människa.
På den tiden botades högreståndskvinnor ofta med morfin, eftersom det var på modet. Alla Eugenias söner blev alkoholister eller narkomaner. Äldste sonen Gustaf försvann ur bilden tidigt. Han bodde på gården Nääs vid Adelöv men var inte i stånd att ta över gården så brodern Joseph fick ta den platsen. Joseph hade själv, efter en fest, fått en sådan baksmälla att han lovade sig själv att aldrig dricka mer. Han blev Blåbandist istället. Eric blev både alkoholist och narkoman. Yngste brodern Theodor blev också narkoman.
Eric levde ett omväxlande och oroligt liv i skilda delar av världen. Han var en tid i den brittiska armén i Indien, en kort period i den amerikanska armén där han byter namn och kallar sig Thomas Edward Hallan. Han gjorde också en längre sejour i Australien. Eric var ingen exemplarisk soldat. Under sin mer än femåriga soldattid i Indien tillbragte han mer än hälften av tiden antingen på sjukhuset eller i fängelse. I sjukdomsjournalen kan man läsa om de många sjukdomar han fick genomlida i Indien dit han kom i januari 1888.Han fick ett skymfligt avsked – “discharge with ignominy” (avskedad på grund av oduglighet) den 29 april 1893 i Portsmouth, Hampshire, England.
S.t Lars sjukhus
Eric återvände till Sverige, där han intogs på Sankt Lars mentalsjukhus i Lund till i början på grund av sinnessjukdom därefter huvudsakligen på grund av grav alkoholism. Hans läkare skriver:
Friherre Hermelin företedde aldrig tecken på sinnessjukdom. Han besvärades från sina yngre år av sjukligt alkoholbegär och det var av sådan anledning han blev intagen på S:t Lars sjukhus. Här trivdes han utmärkt, och då han väl kommit igång med sitt översättningsarbete ville han inte lämna sjukhuset. Han har städse varit fullt klar och redig, vaken och rörlig, livligt intresserad av allt, som rör sig i omvärlden. Han har alltid röjt ett klart och ogrumligt intellekt med gott omdöme och ovanligt gott minne. Dessa egenskaper fick han behålla orubbade ända till ett par veckor före sin död.”
Märkliga översättningar
På S:t Lars sjukhus utförde han en serie märkliga översättningar av persisk litteratur, t.ex. Sadis “Lustgården” (1918), Omar Khayiams “Rubaiyat” (1928) och Rumis “Masnavi” (1-6, 1933-39). Eric översatte även Jacob Böhme till svenska. Erics översättningar är originella, med många kommentarer och en märklig notapparat. I mycket är Erics översättningsarbeten ett uttryck för hans egen mystiska livssyn. Under andra världskriget utgav Eric antinazistiska broschyrer i humanistisk anda. Eric har inspirerat svenska diktare från Vilhelm Ekelund, Gunnar Ekelöf och Hjalmar Gullberg. År 1943 tilldelades Eric en särskild orden av shahen av Iran; the Imperial Order of the Lion and the Sun.
Släktens mest omskrivna person
Eric torde vara en av släktens mest omskrivna personer Här följer ett urval:
Böcker
- 1976 Per Eril Lindahl: Ångesthjulets svängningar
- 1986 Per Erik Lindahl: Jag kan hvissla Beethovens sonater
- 1986 Per Erik Lindahl: När man varit vagabond
- 1986 Carl-Göran Ekerwald: Persiska antologin
- 1997 Eric Hermelin: Blif en dåre, sammanställning av Ulf Eriksson
- 2007 Carl-Göran Ekerwald: Persisk balsam
- 2022 Eric Hermelin: På personlighetsuppgivelsens stråt, introduktion av Ulf Eriksson
Filmer
- 2014 Iran Culture. A documentary about Eric Hermelin
- 2018 Ali Boriri; Sufismen och Eric Hermelin
Ljudinspelningar
I en intressant bandinspelning från 1969 kan du höra Axel berätta om sin farbror Eric.
Reine Brynolfsson läser författaren Raja Baharis text om Eric
Utställningar
- 1980 Kungliga Biblioteket; Bara en öfversättare
- 2008 Elisabeth Moritz; Utställning om Eric Hermelin i Lund
Artiklar
- 1940 Ellen Rydelius intervjuar Eric; Svensk globetrotter – Persisk mystiker
- 1959 Sven Hallén, DN; Österländsk poet från Småland
- 1976 Rune Johansson, DN; En svensk Dr Jekyll och Mr Hyde
- 1976 Torsten Ekbom; DN; Bör läsas som en originalpoet
- 1982 Knut Ahnlund, SvD; Eric Hermelins två liv
- 1983 Per-Erik Lindahl; pamflett; Spelet om Eric Hermelin
- 1985 Knut Ahnlund, Svenska Akademin; Dr Jekyll och Mr Hyde i Lund
- 1986 Iradj Tagharrabi, Invandrartidningen; Sanningens dystra sökande
- Anne-Sophi Zethson i Tranåsposten; Gåtan i hans liv och verk
- 1986 Max Kern Hansen, Södermanlands Nyheter; En tidig punkares liv
- 1999 skrev Gunnar Jarring Gunnar Jarring om Erik
- 2008 ger överläkaren Lars Sjöstrand sin bild av Eric i Läkartidningen
- 2010 beskrivs Eriks arbete som litterär alkemi I Svenska Dagbladets understreckare
- 2010 Johan Axelsson Hermelin (Erics gudson); Eric Hermelin 150 år
- Föreställning på teater Giljotin; Bli en dåre
- Eric har också beskrivits i flera nummer av Nätverket; 18, 19, 22, 23, 32.
- Gif på båten ditt förnuft av Martin Ransgart
Bilder från Erics brokiga liv
